Riktiga rekommendationer
I boken Språkrådet rekommenderar får du inte bara rekommendationer om språkriktighet, utan du får också veta hur rekommendationerna skapas.
För 18 år sen fick vi svar på en mängd klassiska språkfrågor när Språkriktighetsboken gavs ut av Språkrådets föregångare Svenska språknämnden. Då fick vi svart på vitt att det går bra att till exempel säga större än mig eller att börja en mening med och.
Nu har det kommit en efterlängtad uppföljare: Språkrådet rekommenderar. Denna har dock ett delvis annat fokus, för sedan 2005 har det hänt mycket. Bland annat har det blivit lättare att snabbt hitta svar på språkfrågor i digitala resurser, som svenska.se och Frågelådan.
Brukar du nyttja dem kommer du att känna igen i princip alla rekommendationerna i boken från Språkrådets Frågelådan – sannolikt har redaktörerna valt ut sådana stötestenar som Språkrådet ofta får frågor om.
Men i Språkrådet rekommenderar får du inte bara rekommendationer, utan här beskrivs hur de arbetas fram vilket ger dig en inblick i hur språkvården arbetar.
Det är intressant för alla som skriver för att kommunicera något. Inte minst är det viktigt att fundera över varför vi ska ha en standardvariant av vårt skriftspråk: standardskriftsvenskan.
Tanken med en standardvariant är att den ska uppfattas som neutral utan regionala och sociala markörer, som dialektala böjningsformer eller generationsbetonad slang.
Att vi har ett stabilt skriftspråk är inte bara praktiskt, det är även en fråga om jämlikhet och inkludering. Idag lär sig alla samma variant i ett allmänt utbildningssystem till skillnad från tidigare när endast eliten hade tillgång till det språk som ansågs rätt.
Dock är det svårt att uppnå neutralitet fullt ut, särskilt som ett levande språk alltid förändras i takt med samhällsutvecklingen.
Språkvården blir därmed en balansgång mellan att hålla standardskriftspråket stabilt samtidigt som det behöver hänga med.
Om du som skribent följer standarden sticker inte ditt språk ut och drar uppmärksamheten från innehållet. Men ibland är det svårt att veta när en språklig förändring har blivit så etablerad att den inte stör läsningen – för de flesta, för en minoritet kanske alltid kommer att irritera sig.
Då kan språkvårdens rekommendationer hjälpa dig att förstå hur pass etablerat ett begrepp är.
|
|
|
|
