|
|
|
|
Skriv ur läsarens perspektiv
Det viktigaste för en texts begriplighet är att den är skriven ur läsarens perspektiv och att läsaren förstår vad det är för typ av text.
Så har vi nu kommit till det tredje och sista begreppet i min klarspråksserie, att skriva begripligt (tidigare nyhetsbrev finns i arkivet). Det är lätt att tro att det är tillräckligt att skriva korta meningar och använda enkla ord för att läsaren ska förstå texten.
Men enligt forskning är faktiskt det mest avgörande för begripligheten att man skriver ur läsarens perspektiv. Och det behöver du ha klart för dig innan du börjar skriva, eftersom ett perspektivbyte påverkar hela texten.
Ytterligare en viktig del av begripligheten är att vi förstår vad det är för typ av text vi läser och vad vi ska ha den till. Så fort vi börjar läsa en text försöker vi nämligen passa in den i textscheman som vi känner till sedan tidigare. Om din text följer den genre du skriver i blir den också lättare att tolka för läsaren.
Andra knep för att öka begripligheten är att lägga in röster, till exempel genom att ställa retoriska frågor eller att tilltala läsaren med du, eller att berätta något genom att knyta an till en enstaka person. Inom journalistiken kallas detta för human touch, där man ofta kompletterar till exempel en artikel om en storm med en intervju med någon som drabbats av stormen.
Det här är ett riktigt effektivt grepp för att öka förståelsen och har du inte riktiga personer kan du använda fiktiva för att exemplifiera torr faktaredovisning. Det gör till exempel Skatteverket i sina deklarationsbroschyrer.
Slutligen kan du styra läsarens uppmärksamhet till det väsentliga i texten genom att till exempel lyfta fram det i rubrik och ingress eller göra en sammanfattande punktlista. Här är det dock viktigt att du verkligen bara lägger emfas på det viktigaste. Det är inte vägledande att avsluta varje stycke med en punktlista eller att feta ett ord i varje mening – det blir som att ställa upp en stolpe med vägskyltar som pekar åt alla håll.
Det här var lite kort om att skriva begripligt. I nästa nummer av nyhetsbrevet tänkte jag berätta om hur du ser till att din text blir språkligt korrekt.
|
|
|
|
|
|
Helghälsningar
I svenskan använder vi normalt bara inledande versal i början av meningar och i namn, så helgdagar skriver vi gement, till exempel ”God jul och gott nytt år!”. Läs mer om varför det ofta blir för många versaler i helghälsningar i mitt blogginlägg Den glada påsken.
|
|
|
|
|
Boktipset
Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter
En antologi där några av Sveriges främsta textforskare diskuterar hur man får en text att fungera. Här kan man till exempel läsa om Mona Reichenbergs forskning som visar på hur röst och orsakssamband kan öka en texts begriplighet.
|
|
|
|
|
God nytt skrivarår
Jag önskar alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt 2016! Årets första nyhetsbrev kommer efter trettonhelgen och kan du inte vänta på skrivtips tills dess kan du kolla i kategorin Tips och råd på min blogg. Vill du utveckla ditt skrivande ännu mer släpper jag min första webbkurs i början av året.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
